spontaniteten övergick till lesshet.

Vi skulle ju dra, vi skulle va där om vi hade åkt då vi sa. Men är man tillsammans med sirap larsson så äre bara att bita ihop. När han kom hem klockan 22.30 efter han hämtat bilen "lite snabbt" så hade min pepp övergått till depp.

Jag vägrade dra mig dit ner. Nu sitter jag i soffan och tittar på hur han försöker att hålla mig på en bra nivå. Han plastar till och med in osten. Han har bokat hotell i stockholm nu på morgonen och varit den bästa. Jag sitter bara i soffan och är på ett humör som är oklart.

Jag vill ju åka från en kliniskt ren lägenhet så man kan slappna av när man kommer hem. Det vill säkert Johan också. Han är den enda av oss som försöker.

Istället för hultsfred och dropkick (får typ ångest redan nu) ska vi bila ner till karlstad, bo i en stuga där nere. Sen till helgen ska vi åka upp till stockholm, gå på gröna lund och senare på kvällen se stockholm live. Jag håller tummarna!

Nu är jag så trött att jag kan dö, men det går inte att somna om.
Puss

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0