Skada och arbetslöshet

Undra vem som är mest deppig jag eller Lason.... Jag tippar på Lason, hans muskelbristning har brist igen och ska till sjukan idag för att kolla upp. Han kan inte spela sista matchen i helgen alltså. Jag tycker fruktansvärt synd om pojkstackarn.

Jag själv är inne på min tredje arbetslösa dag, jag ska dock jobba idag igen så det går ganska bra med jobbandet. Börjar kl 15.00... Tycker inte så himla synd om mig dock, jag diggar sängen.

Vaknade i morse vid halv tio, började tänka efter om jag verkligen hade fått ett hej då av Johan... Nääee.... tror inte det, men det är väldigt tyst i lägenheten så han kanske stack utan att säga hej då? Så jag testar genom att ropa "Lason?" Suck stön och pust... Japp, han hade somnat om på soffan som den minst arbetsmoraliga människan han är. Jag HATAR det. Mamma, pappa o sus var på middag här igår och jag förklarade att det var det värsta med Johan, att han verkligen är så himla trög att han tror att han ska klara av att vakna om efter 1 minut utan att ställa klockan. Han är verkligen en neandertalare på morron....

Det brukar se ut såhär:
6.00 klockan ringer första gången, sen får jag putta till honom de 1000 gångerna till det ringer (snoozekungen) för han vaknar inte av signalen själv. Konstigt tycker jag, för hela huset vaknar typ av den där vidriga signalen.
När jag tillslut sparkar honom ur sängen HASAR han ut genom rummet in på toa och är där inne helt knäpptyst i kanske 20 minuter, sen stönar han och suckar och HASAR in i köket, öppnar kylskåpet och suckar, tar fram nått och, jag lovar det låter, ställer det på bordet. Han suckar några gånger till (inga små suckar ska ni veta, tror grannarna hör dom med) och äter upp. Ställer tallriken på diskbänken (absolut inte i diskmaskinen) och sen kommer han på att klockan är mycket så då måste han skynda sig, det hörs också. Har märkt att han ofta "gömmer" sig och tittar in till mig i sovrummet (vet inte varför) och tillslut kommer han och säger hej då med en puss o en kram. DÅ kan jag (ibland) äntligen somna om igen.

Det är en vanlig morgon, min mamma säger att jag aldrig ska skicka upp han ur sängen för då lär han sig aldrig. Men jag gör det inte för hans skull, gud nåde, jag gör det för min egen. Jag vill kunna somna om.

johankrafs

Här är min, trots alla hemska morgonvanor, älskling.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0