Långsamma timmar.

Ja, det är långsamma timmar som Pugh skulle säga.
Har varit hemma nu från jobbet i två dagar och jag börjar få lite panik. Så himla långtråkigt. Det är inte mindre tråkigt bara för att det ser ut som en skrottipp än en gång. Varför kan inte allt tas på en gång så slipper man ha stökigt mer än en period? Jag började med att riva ur mina garderober igår. Fy, jag har inga kläder kvar. Typ mjukisbyxor... Jag har ingen pepp för att handla nya kläder, inte råd heller för den delen. Nu vill jag bara att det ska vara gjort allting. Att grejerna från IKEA ska komma och garderoberna kommer på plats och att toan är målad och att barnrummet blir målat, tapetserat och lagt golv! Men eftersom jag varit med förr (har ju "renoverat" två rum här redan) så vet jag att det inte kommer gå på en grisblink. Men vi har iaf ett datum vi MÅSTE va klar på. Så jag hoppas verkligen att det går relativt fort den här gången.

Är det bara jag som inte ens känner pepp för att köpa bebiskläder? Det känns så himla tråkigt att gå i affärer och köpa till en som kommer i Maj. Det känns som att tiden står stilla nu.

Jag hittade inte Pughs låt "långsamma timmar" så jag tog den här ist.



Den påminner om Susanna, pappa och Malin när vi var i källaren i hällnäs och pappa spelade den här låten för oss, fast en annan version då han sjunger jätteljust i början. Då vet ni!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0