Frans...

För sex månader sen så kom den finaste lilla gåvan till oss. Det var en stekhet dag. Det stod om ryssvärmen i tidningarna, alla njöt av den förutom jag. Klockan 6 på morgonen kom första värken, fast det hade jag ingen aning om. Trodde det var förvärkar om ens det... Värkarna ökade i styrka under förmiddagen och klockan elva åkte vi in på förlossningen, för att åka hem... Trodde vi. Näpp, så blev det inte. Sju centimeter var jag öppen, 8-9 vid en värk. Det var bara att stanna. Lustgasen kopplades in och jag svävade iväg. Jag minns inte mycket från förlossningen, förmodligen eftersom den var så intensiv sa BM. Det började trycka på och jag började småkrysta av mig själv. BM kollade igen: öppen 10 cm - check!
Efter en stund gick vattnet och de aktiva krystvärkarna startade några minuter efter. Då var det bara att ta i utav bara livet. Efter 35 minuters krystande kom världens underverk ut.

Världens finaste lilla pojke med alldeles rosig och len hy, ett underbart gråt och världens sötaste lilla näsa. Han var så perfekt. Mörkt hår på huvudet, öronen och nederst på ryggen. Silkeshår i pannan. Stora klara blåa ögon. 10 fingrar och 10 tår. Stora små fötter och händer. Hälften jag och hälften Johan. Det bästa vi gjort.
Den 17 maj 2010 kom han, det var den bästa dagen i hela mitt liv.


Kommentarer
Postat av: Ida

Minns det som igår! Det var svårt att ligga stilla och söva småbarn när jag just fått sms om att han var på g... Sen kom han, bilden och tårarna :) Kollade mms:et typ var tredje minut och bara LÄNGTADE efteratt få träffa honom. Världens bästa Frans!

2010-11-18 @ 13:02:36

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0