2
Inget har hänt, inte en endaste förkänning. Johan frågade i helgen om jag kommer sakna magen, just nu känns det inte som att jag kommer att göra det. Kanske kommer att sakna den efter några månader eller när bebisen är jobbig :) Johan sa att han kommer att sakna den lite. Varje dag/kväll brukar han ligga och klämma på den, för att känna hur bebisen ligger tror jag. Sen ligger han och stryker på den innan vi somnar. Det är mysigt.
Jag har tappat allt hopp på att få bebisen inom de närmsta dagarna. Fråga mig om jag vill följa med och bila till köpenhamn, jag lovar jag säger ja. Bilning går riktigt bra trots kroppens mått. Det var hur som helst väldigt skönt att åka bort i helgen, jag slapp gå omkring och tänka "nu då?" och "men kom då bebis!!". Jag hade annat att tänka på plus att jag självklart inte ville att den skulle komma då vi är typ 100 mil från hemma.
Men nu lilla älskling i magen får du komma. Hemskt gärna.
