Bilder från veckan

   
   
  
  
   
  

Morsdag!

Som vanligt så går helgen fort! Poff!
Det vi har hunnit med är lite brännbollstittande, träffa Katarina, en sväng på scharinska... alltså första barnvakten!

i fredags så spelade Bombettes och industri royal på Scharinska och jag och Johan bestämde oss att dra dit nån timma, så moster Ida fick vara barnvakt i nästan två timmar! Det var lite jobbigt att vara utan honom men det gick ändå bra. Det var kul att se banden!! I källaren spelade Ola från Syket, tror jag! Det var iaf väldigt kul att se! Speciellt en snubbe i publiken som gjorde några dansryck! Sen såg vi lite epidemics innan vi drog och hämtade Frans!

Lördagen drog jag Malin, Lisa, Katarina (hennes plan var tre timmar försenat i fredags... inte okej!), Johan, Frans, Marcus och Ida till ängarna och kollade brännbollscupen. Vi såg fantomen som tog sig till final och vann hela siiiten! Sen åkte vi hem, jag och Johan hyrde film och myste med Frans i soffan.

I morse vaknade jag av Jeanette som ringde och sa att hennes lilla son var sjuk och att vi inte kunde träffas idag, hon påminde mig dessutom att det var morsdag! Jag trodde Johan hade glömt det - för jag hade det! Men han steg upp under samtalet och skulle "hämta vatten". Jag hörde hur han skar gurka i köket och sen kom han in med en bricka full med mackor :) Fick även rosor och ett kort!

Jag ska lägga upp bilder senare idag. Först ska vi på fotboll och se UFC mot Västerås... Ooooh stor match... Håll tummarna nu! Frans ska gå på sin första fotbollsmatch! Sen ska vi på middag hos Johans mamma!
Ha en bra dag alla!

BVC, Kajen, Yran och Katten

På BVC gick det bara bra Lisa :) Han har gått upp till 4110 gram och han är nu runt 52-53 cm lång! Hon trodde att han var längre när han föddes men att han var så "ihoptryckt" att dom inte fick rätt längd. Skallen låg på runt 37 - 38 cm tror jag! Stor skalle :) Hans navel har ju trillar bort men det visade sig att det fanns kvar en bit av navelsträngen, så hon smörjde på nånting och då började han gråta ett gråt jag aldrig hört förr. ONT i mig! Johan såg det dock som ett friskhetstecken... Typ "han kan gråta högt!"...

Igår så hamnade jag hos Susanna med Sandra. Vi satt och pratade och hade mysigt, sen gick vi ner på stan en sväng. Det var nånting på Kajen och det var kul att gå ut och träffa lite folk! Sen kom Johan, så vi käkade middag (typ klockan tio... man glömmer bort att äta!!) och sen gick vi hem och myste i soffan.

Idag så kommer Katarina hem från stockholm!! Ååååh va kul det ska bli att få träffa henne! Sen så är det ju brännbollsyran i helgen och jag antar att tid kommer att spenderas uppe på ängarna, beroende på vilket väder det är.

Frans är mer och mer vaken nu, han ligger och skelar när han tittar på en. Skelar och drar ihop munnen, han ser inte direkt smart ut då! :) Sen så har han härmat Johan några gånger när han räcker ut tungan. Johan har fått hålla på en stund men det tar sig! Åååh! Det är fredag! Johan har ingen träning ikväll så han är ledig! Hur sjukt är inte det? :) Weehoo!

Virrig mor

I natt var han borta igen, jag var säker att Johan låg på honom! Det var jobbigt! Jag blev less på mig själv när Johan förklarade att han låg i vaggan och inte under Johan...

Nu ligger min lilla klump på golvet naken och luftar rumpan, jag har lagt en handduk över honom och det var nog tur det för han har kissat, sen så såg jag att han hade bajsat också... mys! Jag la över bajset och vek bort det blöta så han får ligga kvar. :) Stackars lilla rumpan får ju annars bara vara instängd!

Idag ska vi på BVC för första gången, ska bli intressant att se hur stor han blivit! Han är ju nästan tonåring i mina ögon, jag tycker att den här veckan som varit bara har rusat fram och jag får lite panik. Jag vill ju att han ska vara den lilla klumpen som ligger och sover på magen som en groda för all framtid!

Johan har börjat jobba halva dagar så han kan ta ut sina 10 dagar längre! Det innebär att jag och Frans har hela morgonen för oss själva att mysa :) Så nu ska jag göra det!

 
Frans med hans gammelfarmor och gammelfarfar!


Idag firar familjen 1 vecka!

Familjen Sandström Larsson

  
    

Min fina familj, Frans har lurviga öron, stora fötter och sötaste munnen!
Vi firar nu en vecka med att titta på Old Boy!


Förlossningsberättelse

För en vecka sen, måndagen den 17 Maj klockan 5.35 kollade jag på klockan när jag steg upp för att kissa. När jag kom tillbaks till sängen kände jag en molande värk, ungefär som mensvärk. Jag tänkte att det nog bara var förvärkar och att dom äntligen kommer! Hade inte känt av nått nästan. Lite mensvärk då och då bara. Men ingen (ursäkta språket alla känsliga läsare) slempropp hade gått och jag trodde att det var något som var tvunget att släppa innan man började få värkar. Så jag försökte somna om, ungefär kvart i sex fick jag värk i magen, det gjorde inte skitont men det kändes. Johan hade lagt sig på soffan (jag snarkade tydligen...) och jag låg och väntade på att hans alarm skulle gå av. När det gjorde det så steg jag upp, tror att jag kan ha fått en värk till under den tiden. Jag lagade havregrynsgröt till oss två, jag tänkte att om det nu verkligen va nått så skulle jag måsta äta mycket för att orka! Fick i mig två skedar kanske och en värk på det. Johan hade duschat och märkte ingenting och jag gick och la mig i sängen för att försöka sova. Under latensfasen så ska man ju försöka sova så mycket som möjligt för att sen kunna orka med. Jag tänkte hela tiden att det inte var något, utan att det bara var förvärkar. Johan åkte till jobbet och gav mig en äggklocka (!?!?) för att jag skulle kunna ha koll på värkarna bättre :) Vid kvart över sju ringde jag mamma för att höra hur man klockar värkar, när skulle man börja och när skulle man sluta? Mamma visste inte för hon hade bara startat en förlossning naturligt, och då kände hon mensvärk och lite ont men ingenting som hon kunde va säker på var en värk. Så det var inte mycket till hjälp. Jag hittade en sida på internet där man kunde klocka värkar. Så jag började och dom kom med 5 minuters mellanrum och varade i 40 sekunder till 1.5 minuters mellanrum.
För att se om värkar är riktiga eller ej så hade jag hört att man kunde duscha eller bada varmt för att se om de avtog eller ej, så jag hoppade in i duschen och där fortsatte värkarna. "Det kanske bara funkar om man badar, lite svårt att duscha bort värkarna kanske..." tänkte jag när de inte avtog.

Jag ringde Johan vid 9.30 tiden (tror jag) och sa att jag nog ville att han skulle komma hem, för att värma vetekudden och massera och passa upp mig :) Han sa att han skulle köpa med sig lite mat hem så jag fick i mig något, Ungefär en timme senare kom han hem och då hade värkarna blivit mer intensiva och tätare.

Under tiden jag väntade på Johan så hade jag ringt förlossningen för att höra hur man vet att det är på riktigt. I journalen står det:
9.44 förstföderska som har haft smdr/mens smärta sedan kl5.30 i morse har nu sammandragningar med ca 5 minuters intervall och de håller i sig i ca 60 sek. Ingen teckenblödning eller fostervattenavgång har patienten noterat. Pat får råd om värme och 1 gram alvedon, pat tycker att hon kan hantera sammandragningarna hemma ännu, pat avvaktar ett tag och hör av sig senare om hon vill ha vår hjälp.

Som sagt så började det göra ondare och ondare efter jag tagit 1 gram alvedon, det började snart göra så ont att jag var tvungen att säga "aj aj aj" under en värk, de kom oftare och oftare. Mellan 3 och 2 minuter kom dom och de varade runt 1.5 minuter. När klockan var halv elva sa jag att "Nä, om det gör så här ont nu så kommer jag nog måsta ta en epidural sen!" Jag hade så ont! Sen sa jag till Johan att han skulle ringa förlossningen för jag ville in för att kolla om värkarna ens hade haft någon effekt. Så han ringde och det jag hörde var typ "Hej, eehm... Min tjej är gravid (nähää du ringer förlossningen, tänkte jag och skrattade i huvet men inte fysiskt för jag hade för ont) och nu ligger hon men värkar och dom är........". Dom sa att vi skulle komma in och Johan gick för att köra fram bilen. Att ta sig från sängen till dörren med en sväng in till köket för att hämta kameran var nog det jobbigaste på länge! Jag stod hängandes mot klädhängaren i hallen för att andas igenom värkarna som var medan han var borta. Det stod en bil ivägen för vägen ut så Johan fick lov att leta upp vem det var, tydligen var det grannarna mittemot. Dom sa "Jaa oj, var den ivägen! Jag ska flytta den!" men hon stod fortfarande kvar och pratade som en tok med den andra som var i lägenheten. Jag hörde att hon gick ut till bilen tillslut och jag började vagga mig fram till hissen (thank god för hiss!) och sen vidare ut till bilen. Direkt jag kom ut i bilen fick jag världens värk och jag visste inte hur jag skulle ligga/sitta/stå så jag stod på knäna och kramade om sätet och när den värken var över så drog vi väg till förlossningen. HEMSKT var det i bilen, det guppade och svajade och jag ville bara va framme! Johan fick stanna en gång på vägen för det var en värk som gjorde så sjukt ont.

11.10 Lades jag in enligt journalen, direkt jag kom in möttes vi av en superfantastisk barnmorska som hette Birgitta. Jag fick en värk ganska direkt innanför dörren och hon tog tag i axlarna och tryckte dom neråt för att jag skulle slappna av bättre, sen så visade hon in oss i ett förlossningsrum direkt för undersökningsrummen var upptagna. Jag la mig på sidan i sängen och flyttade mig inte många gånger efter det. Birgitta berättade att hon jobbade som "blablabla" idag och det betydde att hon inte var min barnmorka utan hon var med när barnmorskan inte kunde va med osv. Jag sa till henne att jag hade tänkt att inte ta någon medicinsk smärtlindring förutom kanske lustgas, men att om det gjorde såhär ont nu och att det kanske skulle bli värre så skulle jag inte klara av det utan nånting. Hon sa att dom skulle göra en bedömning och sen skulle vi prata mer om smärtlindring. Min riktiga barnmorska kom för att kolla hur öppen jag var och det visade sig att jag var öppen 7 cm, 8-9 cm vid värkar! GUD vilken lättnad! Jag var helt säker att vi skulle bli skickade hem.

11.38 Presenterade min BM mig för lustgasen (30/70 står det i journalen) och det funkade inte super på en gång men det blev mycket bättre efter några gånger. När BM gick ut så fick Johan också prova :) Jag började må lite illa av lustgasen tror jag, men det kan lika gärna ha varit pga att bebisens huvud passerade en viss punkt och då kunde man börja må illa. Jag fick en spypåse för säkerhetsskull. Den spydde jag även i efter ett tag.
  

11.44 står på alla fyra i sängen, hade de noterat. Jag hade en sackosäck under magen och jag tycks minnas att det var skönt att ligga så ett tag!

11.58 Fick jag kvaddlar som smärtlindring, man sprutar in steriliserat vatten i magen och ryggen (eller bara ett av ställerna, beroende på var man har ont) för att få igång kroppens egna endorfiner och på så sätt få bort en del av smärtan... och det gör ONT! Det var det värsta med hela förlossningen, det kändes som att nån stod och stack mig med glödpinnar. Det brände så sjukt mycket! Enligt journalen så tyckte jag att det gav bra effekt. Det var samtidigt bland det bästa med förlossningen för det var så sjukt skönt när dom tvättade med kall sprit där de skulle spruta in vattnet. Vi hade pratat lite smärtlindring och jag sa att jag inte ville ha EDA eller annan medicinsk smärtlindring, då kom de med kvaddlar som förslag!

12.48 Pat känner krystkänsla, trycker på litegrann dock ej aktivt krystande ännu då Ffd ej står mot bb, buktande hinnblåda palperas. Här nånstanns gick min BM på lunch och underbara Birgitta kom tillbaks!

13.08 Klart fostervatten avgår, ett konstigt tryck som jag känt under tiden i sängen försvann och det var skönt!

13.25 Krystvärkar, och det var en befrielse! Så himla skönt att kunna göra någonting aktivt. Så himla skönt att få krysta! Mer krystning åt folket! Jag låg fortfarande på sidan, Johan satt vid mitt ansikte och baddade mig i pannan med en kall handduk, som var hur skönt som helst det med! När han skulle komma ut med huvudet sa min BM att jag nu skulle följa hennes direktiv, om jag skulle krysta mer så skulle jag göra det, skulle jag andas ist för att krysta så skulle jag göra det, hon sa at hon även kunde låta bestämd och att det bara var att lyda, så jag inte skulle brista mer än nödvändigt. Vissa värkar skulla jag andas igenom, det var ganska så svårt, men jag skötte det bra. En gång missade jag och då kände jag att det blev en liten bristning men inget mer.

14.00 Föds en gosse i framstupa kronbjudning. Skriker genast. Förlossningen avslutades: ej instrumenellt.
När huvudet kom ut sa jag "Vad hände!?" då sa de att det var huvudet som kom, sen kom kroppen och han kom upp på bröstet och det var det mysigaste någonsin. Han var så söt och jag var så förvånad över att han var söt! Han var alldeles mjuk och gosig. Jag hade blött 150 ml sammanlagt.
   


En annan barnmorska kom in för att kolla hur det hade gått down there och hon ville sy tre stygn för att det inte skulle svida så mycket när jag kissar. Sen blev vi lämnade ensamma i två timmar, dom kom in med en bricka med fika och vi myste alla tre!
    

Klockan 16 kom hon som sytt mig och en BMstudent och skulle mäta och väga. 50 cm och 4055 gram. Helt perfekt! Jag gick och tog en dusch, man var mör i kroppen ont mellan benen och vimsig i skallen. Duschen var skön!! Johan satt med Frans i sängen och mös! Vi åkte upp på BB, jag fick åka rullstol med Frans i knät! Hamnade i en fyra sal men det var bara en tjej där, vi sov på BB en natt och sen ville jag hem så fort som möjligt, så man kunde slappna av och få va en familj!

  

Orolig mitt i natten!

Nu ligger Johan och Frans och myser bredvid mig i sängen. Båda är däckade. Johan ligger på rygg och Frans ligger på hans mage/bröst, ibland tror jag inte att han andas så då måste jag dit och känna! Lite nojjig!

I natt fick jag panik! Frans var borta!! Jag letade överallt, väckte Johan och sa att han skulle börja leta och jag kunde inte förstå var han var! Hade han fallit ner från golvet och rullat under sängen? Mådde han bra? Johan fattade ingenting när jag rev i kuddar och täcken men han kollade vaggan "Han är ju här!" sa han lugnande och jag såg honom (hade redan sett honom för jag hade självklart kollat i vaggan, men jag hade fått för mig att han skulle va två... som nappar... var min förklaring som jag tyckte lät vettig...då). Då förstod jag att jag bara hade fått för mig något. Han låg och sov så skönt i vaggan och gud vilken lättnad! Johan minns nog inte mycket av natten, han sover som en stock.

I morse var jag tvungen att väcka Johan efter Frans hade ammat och blivit bytt på, jag behövde kissa och sen hade jag tänkt hänga upp en tvätt. Han hade en av sina vakenperioder just då och då tycker jag inte att han ska behöva ligga i vaggan själv, han måste ju ha en som pratar med honom och myser. Så jag sa "nu får du vakna till och prata och gosa med Frans". När jag var klar med tvätten så låg Frans klarvaken bredvid Johan men Johan sov. Alltid sovande. Alltid dödstrött. Tror inte Johan fått såhär mycket sömn sen han själv var bebis. Nu ska jag iaf väcka Johan så vi kan göra klart för BVCs hembesök! Ska man bjuda på fika?

Idag måste jag köpa en amningspump. He spänn i bröstn! Försökte handpumpa igår och bad Johan googla tekninken, fick ut lite faktiskt! :)

I brist på tid... eller nått.

Eftersom jag antar att ni inte vill höra om hur det gick hos läkaren idag (gick kanonbra, han är en riktigt perfekt bebbe) så har jag inte så mycket att skriva. Vi har varit på en premiärtur med vagnen. Träffade min mamma på stan, hon köpte dreggellapp och mössa åt Frans! :) Han har sovit ungefär exakt hela dagen... Nu ska ni egentligen komma hit och känna hur stenhårda mina bröst är. Dom ömmar och det är inte skönt! Frans verkar så nöjd med sina futtiga minuters amning så dom är rätt så stenhårda efter hans måltid. Sen spyr han, sen är han hungrig igen, då får han andra bröstet så det ska bli jämnont. Då däckar han. Helt väck. Ja då vet ni det!

    

Lite bilder till er, fick förlossningsjournalen idag så nu ska vi skriva förlossningsberättelsen, lägger upp den här när den är klar!

Välkommen till världen min skatt!



Namn: Frans Rune (ett till namn som vi inte bestämt än) Sandström Larsson
Ålder: På bilden, kanske tre timmar
Född: 17 Maj 2010 klockan 14.00
Vikt: 4055
Längd: 50 cm
Snygghet: Grav
Charm: Ofantlig
Gråter: Sällan (hittills) men det är det sötaste gråten som finns

Välkommen min bebis!
(Malin o Oskar vann tävlingen)

Bilder från veckan som varit.

    
Jag och Johan åkte ju till Karlstad över förra helgen, vi gick på två ikea :) I fredags hjälpte vi Sandra att flytta, jag sitter på sängen och påbörjar garderobssorteringen, Johan kollar läget på ballen och Lisa sätter upp kylskåpsmagneter :)

   
 Här är "vår" bil, mina systrar säger att det ser ut som färdtjänst är ute o kör när jag sitter där bak med stomagen... Konstigt. Bilden bredvid visar vårt bostadsområde i regn. Sen ser man min mage på sista bilden.
   
Igår var vi nere vid älven i hettan och myste. Ser dock kallt ut men det var det ej. Johan på första bilden, järngänget på andra, sen tredje och fjärde får ni lista ut själv vad dom gör. För jag vet inte riktigt.

+ 3

La mig igår med känslan av att det är nått annorlunda i kroppen. Hade haft ont på konstiga ställen, bebisen hade varit stilla ovanligt mycket, som för att samla energi, somnade i soffan vid typ halv åtta - åtta. Låg med värmedyna och hade det gott. Vaknade vid 22, svettades som en gris, Johan masserade mina ballonger till fötter. Jag tog en dusch och somnade igen vid 24. Tog en alvedon, preppade näsan med nässpray och somnade igen. När jag sen vaknade var jag sjöblöt och alla känningar var som bortblåsta.

Så nu sitter jag här, det regnar ute och jag har ingen bebis på utsidan kroppen att mysa med. Lason drog till sin far för att snickra ihop till badrummet. Så jag har ingen karl att mysa med heller. Jag är bara tokförkyld. Därav alla småkänningar igår.

11 Lisa
14 Johan, Matilda (kusin)
15 Mormor och Arnt (Johans farfar) Madelene (gissar även på 3180 gram)
16 Lisa L, Lena (ingift moster)
17 Malin (syster) Tommy (morbror) Oskar (kusin)
18 Pappa, Elin
19 Jag
20 Ida (syster)
21 Mamma
22 Carina
25 Malin Starälv
27 Gockan (moster)


+ 2

Jag hade ju räknat med att vakna i natt och ha så ooooont så oooont! Igår hjälpt jag Sandra att flytta. Jag gick i trappor, "bar" kartonger och liknande, packade upp i skåp och garderober. Gjorde rörelser man inte får göra som gravid. Inte en endaste sammandragning som gjorde ont. Inte nån felspark av bebisen, INGENTING! Jag förstår inte, jag tyckte ju att det var det bästa någonsin att Sandra skulle flytta och jag skulle få ut min bebis.  Nada. :(

På kvällen var jag och Johan bjudna till Ann och Mohammed på middag. Det blev grillat och det var gott! Dom har två barn, en på två-tre tror jag och en på 9 månader. Skitsöta barn! Så man blir inte mindre sugen på få ut sin nu...

Steg ganska nyss upp och kollade tempen ute, tydligen är det 20 grader i skuggan redan halv tio. Bådar gott för dagen! Vad som händer idag vet jag inte riktigt än, Johan är på träning och när han kommer hem så ska väl vi passa på att hitta på nått :)

Heeeej!

hjälp mig!!

ibland blir jag så förvirrad... vem är jag ihop med egentligen???






+ 1

Tja, vad ska man säga? Sådan far sådant barn?
Tidsoptimisten nr 1 och 2?
Jag kommer hem kl 15.00 men dyker upp 15.20 (som bäst)
Jag är beräknad 13 Maj men kommer inte ut förrän 10-20 dagar senare.

Ett tips till alla ladies med sega män, eller vice versa: Don't do it!

Johan har under hela graviditeten burit allt som bäras ska. Ganska slappt, man kan unna sig att slippa bära annat än 20 kilos övervikt i 9 månader. Kollade kort på mig själv från förra året. Det är inte roligt. Inte alls. På dom bilderna kunde man se att jag hade en käke, nu är den mest bara ihopblandad med hakorna och halsen. Hur som haver, tillbaks till bärandet. Igår var vi på plantagen för att köpa blommor till ballen. Vi köpte sju blommor och 50 liter blomjord. Jag fick KNAPPT bära de sju blommorna, en påse kanske vägde ett kilo. När vi har varit och storhandlat kan Johan bära 5 fulla påsar från bilen till hemmet för att jag ska minsann inte bära något. Han sliter hellre sönder sin egna kropp än att låta mig bära en påse. Kommer jag ens orka bära mitt barn när det är nyfött? Jag har ju inte fått någon träning :) Jag tycker inte att det är dåligt av Johan, jag tycker om honom mer bara för att han är sån. En sån som plågar sig själv så andra ska slippa bli plågade. Sån är han. Den bästa på hela jorden.

Igår städade vi (han tycker inte vi gör annat än städar, jag tycker inte vi gör annat än stökar ner) och sen la vi oss. Då sa jag att jag hellre är hemma och städar nu, när vi kan få bebis vilken dag som helst, än att gå på bio till exempel. Så vi kan komma hem från BB och bara njuta av första tiden. Att man slipper den där ångesten man kan ha när det är mycket att städa och tvätta osv osv. Han verkar inte ha förstått att det inte bara är för min skull som jag vill ha det fint. Han säger att han kommer självklart att städa allt och laga all mat den första tiden och att jag inte behöver oroa mig. Men jag struntar i om jag måste laga mat eller städa. Jag vill ju bara ligga i sängen och titta på bebisen tillsammans med Johan. Kunna gå på promenader och njuta av att vara vi tre. Vi kommer förmodligen inte få så många timmars sömn varje natt så om det är fint hemma så kommer det ju underlätta på många sätt. Vi kommer inte behöva störa oss på att det och det ligger framme, vi kan lägga oss och sova direkt bebisen sover ist för att stöka undan. Det kommer bli nog stökigt som det är. Jag kan dock inte förklara för er hur glad jag är att Johan är som han är. Han tycker inte att nått är jobbigt verkar det som. Han gör allt om man ber honom, han lyssnar på allt man säger, han kommer ihåg, inte allt men det mesta, man säger att man vill göra/få gjort osv osv. Nää... Vet ni vad? Han är bäst. Jag är glad att han finns. Jag hoppas att bebisen ärver det mesta av honom. Jag tror inte jag har så många sidor jag vill avla vidare. Jag frågade Johan vad han ville att bebisen skulle ärva av mig och av han, och vad han inte ville att den skulle ärva av oss osv osv. På vad han ville att bebisen skulle ärva av mig sa han "din snällhet och påhittighet, känslan för hur saker ska vara"... På vad bebisen helst inte skulle ärva av mig sa han "ditt mattesinne"... Fräckt. Jag är ju råbra på matte 1+1=11.

Nä nu ska jag sluta mitt hyllningsbrev. Johan är kung, han är bara lite seg. Men om bebisen ärver allt det bra från herr Lason så gör det inget att den blir lite sen.

Ny lista!

11 Lisa
14 Johan, Matilda (kusin)
15 Mormor och Arnt (Johans farfar) Madelene (gissar även på 3180 gram)
16 Lisa L, Lena (ingift moster)
17 Malin (syster) Tommy (morbror) Oskar (kusin)
18 Pappa, Elin
19 Jag
20 Ida (syster)
21 Mamma
22 Carina
27 Gockan (moster)


1

Less less less, men min otålighet har gått över lite. Jag börjar bli mer och mer övertygad om att jag inte har en bebis i magen. Bara ett myom.

Jag frågade Johan igår om han trodde att det var en stor bebis i magen, han sa "Ja, jag tror att det är en normalstor bebis, just över 3 skulle jag tro" jag tyckte det var jättegulligt :) Jag hoppas för allt i världen att den inte är så mycket större än 3 kilo. Mamma däremot kände på magen för några veckor sen och sa "Det här är nog ingen liten bebis, den kommer nog ligga runt 4000 gram" Så det ska bli himla intressant att se vem som har mest rätt :)

Nu ska jag ner och käka med Lason på stan och sen ska jag träffa preggon och fika! Låter som en dag i min smak! :)


Gissningarna

Några få gissningar har kommit på när bebisen ska komma ut:

11 Lisa
14 Johan
15 Mormor och Arnt (Johans farfar)
16 Lisa L, Lena (ingift moster)
17 Malin (syster) Tommy (morbror)
18 Pappa
19 Jag
20 Ida (syster)
21 Mamma

Nån som har gissningar? Beräknat enligt ultraljud är att bebisen kommer den 13 Maj.

2

Inget har hänt, inte en endaste förkänning. Johan frågade i helgen om jag kommer sakna magen, just nu känns det inte som att jag kommer att göra det. Kanske kommer att sakna den efter några månader eller när bebisen är jobbig :) Johan sa att han kommer att sakna den lite. Varje dag/kväll brukar han ligga och klämma på den, för att känna hur bebisen ligger tror jag. Sen ligger han och stryker på den innan vi somnar. Det är mysigt.

Jag har tappat allt hopp på att få bebisen inom de närmsta dagarna. Fråga mig om jag vill följa med och bila till köpenhamn, jag lovar jag säger ja. Bilning går riktigt bra trots kroppens mått. Det var hur som helst väldigt skönt att åka bort i helgen, jag slapp gå omkring och tänka "nu då?" och "men kom då bebis!!". Jag hade annat att tänka på plus att jag självklart inte ville att den skulle komma då vi är typ 100 mil från hemma.

Men nu lilla älskling i magen får du komma. Hemskt gärna.


4

Sitter på ett hotellrum i gävle, har just käkat störstfrukosten. Johan höll typ på spy i slutet, ingen hejd. Tänkte bara uppdatera och berätta att bebisen ligger kvar i magen och allt har gått bra. Jag körde från umeå till hörnefors, sen har johan kört resten. Till och från Karlstad.

Matchen var den sämsta jag någonsin sett.

Nu drar vi. Kommer nog stanna på Ikea i sundsvall, Ikea i Gävle var inte så lajj. Men vi blev 1200 kronor fattigare ändå.
Huj!

7

Aj, Inge (hon med flottigt hår några inlägg ner) ligger och föder. Hon har ONT! Nu kom bebisen, den var alldeles blå. Jobbigt.

Ikväll åker vi iväg på en liten minisemester. Bebisen är tillsagd att stanna inne av moster Ida idag. Jag har också sagt åt bebisen men jag vågar inte säga för mycket för om den släktar på mig så är det ett "le-barn" som bara skulle komma för att va le! (Inlandsspråk kanske, men le kan man inte riktigt förklara, fast Johan vet vad le är, och det är ju bra).

Mitt liv består mest av TV just nu, så jag vill egentligen bara skriva om unga mödrar och reklam. Typ han som ska tända grillen i Håkans bar, sjukt kul att han nästan håller på att brinna upp!

Det är bara 7 dagar kvar... Om jag inte skriver här eller inte är inne på FB under helgen och kanske måndag så betyder det INTE att jag är inne och föder. Jag har nog bara inget internet. Vi tar med oss Johans dator på resan och hotell brukar ju ha internet så jag kanske kommer skriva mer. Jag skriver nog om matchen. Tjaa... vi får se. Men bli inte hispiga och tro inte att jag skulle ha tur i oturen och få ett barn innan beräknad förlossningsdag. Räkna med 14 dagar till. MINST!

Måndag får den dock gärna börja sin resa ut.

8

Ont bakom ögonen har jag idag.
Ska på preggofika idag, så skönt att få komma sig ur lägenheten. Så himla tråkigt här hemma. Jag har tvättat och strykit alla bebiskläder som vi äger nu tror jag. Förutom en tröja som jag fick från Viktor igår, han har varit på kryssning i karibien... Int avis. Han köpte en tröja med en rastafarisnubbe på och det stod "Hello mon!". Skitsöt!

Nu är jag sådär übersvullen igen, ansiktet är typ bortdomnat.

Vill bara få ut min lilla bebis nu, längtar efter dig juu! Kom ut kom ut kom ut! Undra vem som längtar mest efter bebisen egentligen. Hoppas det blir en vettig liten människa och inte en råjobbig som man skäms för, och ingen vill va med. Är sånt pga föräldrars sätt eller bebisens personlighet? Jag undrar hur du ser ut där inne i magen, jag har knappt vågat tänka på det. Jag är livrädd att du dör, jag är livrädd att jag inte ska kunna tycka om dig från första början. Tänk om jag tycker att du är ful? Kommer jag vara världens sämsta mamma? Tänk om jag bara kommer att tycka att mitt lilla barn är jobbigt? Tänk om Johan kommer att tycka sånna saker om vårt barn, tänk om vi BÅDA gör det...

Från en sak till en annan. Man behöver inte vara snygg för att vara modell, man behöver tydligen bara vara lång och smal.


Fast skönheten ligger ju i betraktarens öga. Är bara lite småbitter idag, men det får man va när man är gravid tydligen. Man får typ va allt när man är gravid. Sur, trött, fet, bitter, hungrig, hormonstinn, uppsvullen, avundsjuk, krävande, ful, illamående, äcklig osv osv. Snart kan jag inte skylla på graviditeten längre. Gud va jag längtar tills det är JAG som är alla de sakerna, inte graviditeten som GÖR mig sån.

9

N-I-O dagar kvar!!
Fast det tror jag inte ett skvatt på. Känns som att det lika gärna kan va 30 dagar kvar. Jag vägrar ju men det struntar väl bebisen i!

Igår fyllde syrran år (Malin) och hon kom förbi med daimglass som vi åt upp (ALLT). Gud så gott det var!

Var hos BM idag, sista besöket innan beräknad födelse.... Allt såg bra ut, har dock börjat samla på mig mer och mer vätska. Skulle köpa stödstrumpor på apoteket innan vi åkte hem, hon som hjälpte oss ville mäta, men jag sa att det inte var lönt. Hon böjde sig ner och jag drog upp byxbenet och hon utbrast "OJ!"... Hon sa att jag skulle mäta i morgon bitti när svullnaden hade gått ner sig och sen komma tillbaks och köpa imorgon.

Skriver mer sen.

10

Sitter och tittar på unga mödrar, stör mig sjukt mycket så en tjej som är 17 år och ska få barn. Jag tror inte hon vet att man faktiskt kan tvätta håret...


11

Nu vet jag varför jag har en ond känsla av Katrin Psykomierska! Hon är ju tappad i golvet som liten.
Med tanke på hur ond hon är så borde hennes barn vara väldigt sjukt eller dö i tidig spädbarnsdöd eller något liknande, karma ni vet. Själv får jag ju svindåligt samvete de kvällar jag typ grinar över att min bebis fortfarande är i magen, eller då jag upptäcker en bristning. Då jag bara vill ha ut bebisen så jag slipper förstöras ännu mer. Efter sånna tankar kan jag nästan inte andas av ångest. Jag kommer få världens sjukaste barn bara för att jag tänker sånna tankar. Jag kommer få världens fulaste barn bara för att jag ibland råkar säga lite för högt att andra små barn är fula (lite för högt - viskningar). Jag kommer få världens jobbigaste skrikbarn bara för att jag oftast tänker onda tankar när en snorunge lever rövare på affären eller på stan osv. Hur stora problem kommer inte hon få då med sitt barn?

Nu vet man ju att hon bara skriver inlägg för att få läsare och hetsa, men nånstanns så finns ju hennes grundvärderingar inbäddade. Vidrig människa, jag tycker iofs att alla som säger "fy för en sossedag" borde få ett nackskott. Jag tycker att alla som har samma högervridna tänk borde få sig en rejäl tankeställare. Så, nu kanske jag gav henne 2 nya läsare... Men dom bjuder jag på.

12

Igår var det sista april. Idag är första Maj.

 Svullna fötter... Jag? Vadå? Syns det att jag haft sockar på mig?

 Lisorna står och gör sallad!

 Syrrorna sitter och tittar på.

 i väntan på maten!



 Ida mitt i tuggan.

 Oooh nu kommer maten!

 Paj till efterrätt.

Det var valborg. Vi satt hemma hos oss och käkade och pratade tills klockan blev runt elva och då blev alla så trötta och for hem. Tror alla är sympatipreggo.

Idag är det ju 1 Maj, jag och Johan åkte ner på stan för att kolla på demonstrationerna och lyssna på talen. Peter Möller, ung vänsters ordförande, hade ett väldigt bra tal tycker jag. Man skrattade trots allvaret.
Efter tal och lunch på stan så åkte jag och Johan till mamma o pappa i hällnäs och blev bjudna på knytis. Fick med oss massa bebiskläder från Line-Loo, Baby-Jane och Jake. Mest från Line-Loo skulle jag tro. Så nu är det i tvätten!
 Ett stycke katt.

 "lilla" Sally

 Johan, Lena (ingift moster) Tommy (morbror) mormor, mamma och pappa på middag!

 Sally är lika stor som en Cavalier King Charles.... :)

Nu ska vi antingen lägga oss eller se på film. Det är ju match imorn.... Åååååh va roooligt!!!!


RSS 2.0