Barnvakt
Det här med att ha barnvakt är skönt, från att man vet att han sover till man vet att han är vaken. Då längtar man.
Man längtar tills man gör nått roligt eller speciellt som inte hade varit lika skönt om han var med. Som att äta frukost på stan, gå på spelning, shoppa, se på fotboll, sova ut, städa... Ja faktiskt. Men alla de andra vardagliga stunderna kan man som inte låta bli att längta tills han kommer hem. Vid jobbiga stunder med honom kan det vara en sjukt befriande känsla när någon kommer och lånar honom, så man får vara helt ensam. Sitta framför tv:n eller städa utan "hjälp". Det är kul att han vill städa men ärligt så är han mest ivägen när han går där med sin dammsugarslang som låssnat från själva dammsugaren och samma sak med munstycket. Han är rätt lat när det kommer till städning, han vill inte när man säger ordet städa, men han gör det då man frågar honom "var ska den ligga?" typ. Nu ligger jag och väntar på att mamma eller pappa ska ringa och berätta vad dom har pysslat med.
