Nattvak.... t.

Puuh!
Har nästan nyss vaknat, natten har varit jobbig. När vi gick isäng (senare än tänkt dessutom) så hörde vi hur extremt snorig han var, efter jag läst en stund och hört honom böka omkring så kikar Johan dit och då står han på alla fyra och tokflinar med sin snoriga näsa. Man blir lite full i skratt och vi bestämmer att om han ska kunna sova så måste vi suga näsan på honom. Sagt och gjort. Hemsk procedur som vanligt. Efter det så fick han ligga mellan oss och sova... Trodde vi. Han grät och tystnade eftersom och runt ett så fick Johan gå till ett annat rum så han skulle få lite sömn iaf, han och Frans skulle till Övik idag så jag ville att han skulle va pigg på vägen! Vi testade att ge honom mat så han kanske skulle somna om (det är alltid sista utvägen) men det funkade inte, han åt lite mer än halva men han var fortfarande så snorig att det inte gick värst bra. Han lugnade som sagt ned sig för att sen attackgrina litegrann - magknip? Så jag masserade magen och han släppte sig om och om igen, tillslut så tände jag lampan och oj vad han blev glad. Han började pilla på den (sänglampan) och flina osv... Happ... Jag la ned honom i sin egen säng så han skulle få leka sig trött. Han bajsade. Så då var det bara att byta blöja och lägga ned honom igen tills han blev tröttare... Efter en stund släckte jag lampan, och då började han gråtgnälla igen och säga Maaammmaaa! Oj så ynkligt det lät och jag lyssnade extra noga för att se om det verkligen var mamma han sa, vilket det också var. Jag kollade dit och lös med telefonen och då stod han på kortsidan av sin säng (som är mot min säng) och sa mammaaa... Självklart så tog jag upp honom till min säng och fortsatte sjunga och smeka på ryggen och buffa lite i rumpan osv osv osv, tillslut så bökade han sig upp så han hade överkroppen på min mage med huvudet liggandes där, han satt på sina små ihopvikta ben och sen så slocknade han bara. Efter fem minuter så la jag honom i sin säng och sen kollade jag på klockan för att slockna... 2.18, han hade hållit på i tre timmar... lilla Fransbiten.

Mamma kom in till mitt rum klockan halv sex och tog Frans, jag hade inte hört honom!! Sen så vaknade jag av Johan som kom in och skulle kolla till oss, vi gick ner men ingen där... Mamma och Frans och pappa låg och myste i deras säng. När han kom ner var han den vanliga glada Frans igen! Så dom drog till övik och där är dom fortfarande. Det var nog den mest vakiga natten för mig sen Frans föddes.

Det är lite småskönt att dom har åkt, jag har kunnat sova utan att ens behöva tänka på nått annat. Nog för att det var lite vemodigt att se dom åka i morse... Men dom får lite ensamtid tillsammans och det får jag med. Nu orkar jag ta en till natt om det nu blir samma visa :)

Mina systrar åker med Johan och Frans hem hit, vi ska fira nyår här. Känns inte som att jag skulle vilja nått annat i år. Speciellt då jag knappt träffat hela min familj under julen.

Hej igen!!

Snart en vecka sen jag skrev sist, det har såklart hänt mycket. Det har varit jul, Johan har opererat ögonen och kan nu SE utan glasögon och Frans har testat lära-gå-vagnen och han flyger fram. Sjukt kul att se!

Vi har varit på resande fötter sedan torsdag förra veckan. Därför har jag inte skrivit nånting, är fortfarande på resande fot, är hos min mamma o pappa i hällnäs. Ute är det just nu 18 grader, Frans ligger duktigt nedbäddad i vagnen där ute och sover så gott. Vi ska fira nyår här hemma (det är fortfarande hemma) med mina två hela familjer. Känns jättekul!!

Efter nyår så åker vi nog hem, då ska jag starta mitt nya liv. Jag ska gå ner 8 kilo (kan vara 6 kilo också, har dålig koll) fram till Frans ettårsdag. Jag ska dock baka mer än jag någonsin gjort förr, för jag har fått en....

KITCHEN AID!! Jag som alltid har drömt om denna, säkert i 6 år! Nu fick jag den i julklapp av min underbara sambo samt svärfar och plastsvärmor! Nu kommer jag aldrig mer vilja ha någon present av dem, dom har gett mig NOG! Jag är så sjukt överlycklig över min present! :) Den är tyvärr i stan, har inte ens provat den än.... Men vänta bara! :)

Bilder från lunchen igår!




Här ser ni två bilder från gårdagens lunch, tyvärr så tittar inte Leo in i kameran på det översta kortet, han hittade ju nått rött under bänken som lyste, mycket mer intressant! På Andra bilder ser ni Frans, Jack och Nova! Ella, värdinnedottern, sov så hon hann inte vara med på bilden! Kanske kommer fler!

hej hej!!

Snart är det jul, nu äntligen kommer min absoluta favorithögtid!
Har suttit och slagit in alla julklappar nu, Johan har försökt han med men pga hans lasek operation (ögonoperation så han ska kunna se utan glasögon) så har han lite svårt att se... Dessutom så har han väldigt ont. Men ska man bli perfekt så får man lida pin, som jag brukar säga :) (eller?)

Tyvärr har vår införare (från kamera till dator) gått sönder så några bilder har jag lite svårt att bjuda på! Det känns som att allt går sönder just nu. Min telefon, min dator, införaren, tvättmaskinen osv osv osv.

Igår var jag på världens bästa jullunch med mina mammor, dom jag brukar umgås med alltså. Deras små söta barn var också där! Sen så körde vi julklappsleken, där man väljer ett vuxenpaket och ett barnpaket. Egentligen går den till på ett helt annat sätt, med vi "lekte" genom att välja ett paket från högen :) Presenterna skulle kosta 50 spänn ungefär. Fick himla bra grejer! En body till Frans och en bok till mamma Hanna!

Jag lagade köttfärssås och spagetti till Frans igår, skulle även göra köttfärssås och potatis men vi hade slut potatis så jag tog quinoa ist. Fick ihop 9 stora barnmatsburkar (som Hanna H hade sparat år mig! TACK!) plus en portion för kvällen. Det blev succé. Äntligen börjar Frans bete sig som man ska när det kommer till mat :) MER MER MER!!

Varannan vecka

Innan jag fick Frans så trodde jag inte att man skulle bli speciellt annorlunda när man väl fick barn. Självklart kommer jag vilja gå ut lika ofta på krogen med mina vänner och självklart så kommer jag inte ha några problem att sova utan mitt barn nån gång då och då. Jag tyckte att "varannan vecka" skulle vara det ultimata! En vecka för sig själv och en vecka för sitt barn. Herreguuud va skönt, sova ut en hel vecka och göra något roligt på helgen. Förstod aldrig riktigt den där sorgen som min kompis Sandra kände varje gång Elisia skulle till sin pappa för en vecka. Tänkte väl att hon skulle tycka att det var skönt att kunna gå ut på kvällarna till kompisar och stanna längre än till halv sju, att hon kunde gå på bio utan att fixa barnvakt, slippa laga riktig mat osv.

Nu när jag har Frans kan jag inte förstå hur man överlever som "varannan vecka förälder". Jag antar att man måste förbereda sig mentalt den veckan man har barnet, att de sista dagarna är pest för då vet man att man snart är utan igen. Att det kan kännas rätt så skönt sista timmen om barnet är trotsigt, men sekunden man säger hej då till barnet så känns det direkt tomt, och man vill spola fram tills veckan är slut. Det är väl kanske den största anledningen till att jag aldrig vill bli ensamstående. Vill självklart inte att det ska ta slut med världens bästa Larsson, inte bara av den anledningen att jag inte skulle vilja träffa Frans varannan vecka. Grejen är ju den att om det skulle ta slut mellan oss så skulle varannan vecka inte funka, inte så länge Johan spelar fotboll. Jag har bestämt att vi aldrig ska göra slut, och om jag får tro det Johan sa igår så kommer han aldrig heller göra slut. Om det beror på att han inte vill sluta med fotbollen för att få ha Frans (iaf varannan vecka) vet jag inte :)

Sjukdomen....

Jag är sjuk, först var Frans sjuk och nu är jag sjuk. Det tog hårdare på mig verkar det som, mår så sjukt illa utan att vara magsjuk. Vill bara spy! Värst är det på kvällen/natten/morgonen... Tur jag hade min syster första dagen jag var sjuk, ville bara ligga på golvet och dö, så hon tog Frans hela dagen! Man blir bara mer och mer imponerad av ensamstående... Tänkte hela tiden: Tänk om jag hade varit helt ensam!
Men det var jag ju inte, och det är ju tur!

Vi var på BVC igår och gjorde BOEL testet, på Frans 7 månadersdag! Det gick bara fint! Vår BVC sköterska skrattade åt Frans när han väldigt tydligt ville visa upp sina talanger, han kröp omkring och ställde sig mot saker, släppte med ena handen och kollade åt hennes håll för att säga "ser du va duktig jag är!". Det tyckte hon också, hon sa att det var länge sen hon träffat en sjumånaders med Frans kaliber. Inte konstigt jag blir trött och less på honom ibland :) Hon sa även att han hade en blick som en ettåring. Lika nyfiken och med, skulle ta in allt i rummet osv. Det märker man speciellt då han ska sitta stilla i sin matstol och äta... Då ska han se på precis allt. Hon började också tipsa om att köpa hem flytande kol, om han skulle få i sig något giftigt.... Berättade att dom små som är överallt gärna tuggar i sig diskmedel (även dementa gör det) och då fräts matstrupen och dn kommer vara trasig hela livet. Sen berättade hon att man absolut aldrig ska lämna barnet utomhus utan ett vakande öga, att små barn har fördröjd reaktionsförmåga och det är därför dom drunknar i vattenpölar. Det märker man när Frans klämmer sina händer i lådorna, han står först stilla och tittar på händerna och sen efter några sekunder så börjar han skrika. Därför ska man passa sig noga så de inte är vid varma plattor, för vips så är hela handen brännskadad. Jaja, nog med det! :) Han vägde iaf 8.2 (förra veckan på barnkliniken vägde han 8.3) och var 71 cm lång (förra veckan var han 72 cm lång...). Så han är fortfarande lång och smal.

Sommar sommar.

Det var en härlig sommar, så himla varmt nästan hela tiden! Jag hade en glad bebis och en lyrisk sambo.


Nu är det kallt ute, himla kallt... Jag har fortfarande en glad "bebis" och en sambo som är lyrisk. Men inte lika lyrisk, jag tror att det har börjat lägga sig lite. Blivit vardag och så. Fast varje gång Frans gör något nytt framsteg eller bara gör något som är roligt/gulligt/charmigt/osv så är han lika lyrisk igen. Han ser sjukt stolt ut när han märker att Frans är snabb i sin utveckling. Jag däremot, som är hemma med Frans varje dag och måste ha stenkoll, är mindre lyrisk över hans snabba utveckling. Han hade gärna fått ligga på samma ställe på golvet i alla fall i fem minuter.. Men näe, fort ska det gå tydligen. Överallt ska han, och speciellt dit han absolut inte får vara. Bita i alla kablar som jag HATAR mest av allt och jag hatar även tomma löften om att det ska fixas. Jag skulle kunna göra det själv, men jag orkar inte. Jag känner ofta att jag är lat. Som nu t.ex. Frans ligger och sover i sin säng och jag sitter vid datorn. Jag skulle kunna göra massa puréer och frysa in, jag skulle kunna städa till det litegrann, jag skulle kunna göra mycket. Det jag har gjort är att jag har handlat Johans julklapp, jag har torkat upp spya som Frans kastade upp (ordentligt... Han hade dessutom feber i morse, 38.4, så han kanske har magsjuka?? Eller så är det väl mjölk kanske?), jag har inte ätit frukost än, jag har fått på mig kläder, jag har fått Frans att somna och somna om, jag har försökt fixa julkort på internet... Det kommer nog inte bli några på Frans i år... Tyvärr! Sen så har jag inte gjort så mycket mer. Jag misstänker att jag inte kommer att göra så mycket mer heller. Jag hatar det här... Jag skulle lika gärna kunna ta fram en hammare och kabelgrejs och trolla bort den där hemska antennkabeln. Men jag vet att jag inte kommer att göra det. För att jag har blivit alldeles för förslappad. Jag längtar tills efter jul. Då ska jag börja träna, jag vet att jag kommer att göra det - det är inget jag bara säger. Nu när jag slutat amma (bestämde mig i morse att det var sista amningen, jag har ingen mjölk kvar nästan. Jag hade inte ammat på över ett dygn igår och dom var inte spända) så finns det inga fler ursäkter, smal ska jag bli. 8 kilo ska bort innan Frans fyller ett år. Jag vet att det kommer att gå.

Glad lucia önskar Frans!!


Lite tips tack!

God morgon, kan säga att natten gick sådär.
Jag somnade på soffan igår framför tv:n och vid halv fem vaknade jag av barnskrik, jag tyckte det lät dovt och jag fick panik! Kutade in till Frans i hans rum, han ryckte till men sov fortfarande. Jag vaknade till och ser att den nya ICA reklamen är på tv:n... Då Stig sitter med unge efter unge... En unge på reklamen hade väckt mig... Så jag kröp ner i sängen och tänkte att "Åh, det går nog vägen! Han kommer nog sova hela natten" då "Klick klack klick klack" eller rättare sagt "DOMP DOMP DOMP DOMP DOMP DOMP" Grannidioten glider ju omkring över Frans sovrum MED KLACKESKOR el TRÄSKOR! Klockan halv fem!? DÅ vaknar Frans, efter en halvtimmas snack blandat med tysthet och gnäll så går nån dit och då blir det värre... Ville bara att han skulle veta att han inte var ensam. Efter en timma och tjugo minuter så hamnar han i vår säng mellan oss med bröstet i munnen. Perfaaa... Så ett steg fram och två steg bak? Stämmer nog rätt så bra!

Hur tycker ni att vi ska göra? Behöver lite tips känner jag... Ska man gå in än fast han är rätt så nöjd, eller ska man vänta tills han "gråter"? För att se om han somnar om av sig själv.
Eller ska man skynda sig in och buffa i rumpan tills han somnar? Eller tills han nääästan somnar? Eller har ni nått annat förslag?

mycket metoder, men dom funkar??

Hej allihopa!!
I natt blir det intressant, kommer det hålla i sig kan man undra :) Jag skrev ner alla tider om Frans sovit på under dagen och idag har vi följt alla tider förutom en! Så det blir intressant om han sover hela natten eller ej! Hoppas hoppas!!

I morgon så ska vi till läkaren med Frans, Johan ringde dit för att dubbelkolla tiden och då säger dom att dom inte ska göra en provokation! Nähää... Vi ska bara samtala. Känns himla skönt måste jag säga men... får vi inte recept på nutramigen nu så går jag i taket. Men jag är inte orolig, det kommer vi få. Annars....... (Skönt att slippa se vår lilla klimp kräka sig tom!!)

Vi har kört en liten "somna själv" metod med Frans nu i tre kvällar, har gått sådär. De första två kvällarna så har han ställt sig upp mot spjälsängen och så gnäller han. Det tog en timma och en och en halv timma att få honom att somna, jag vill inte att han ska gråta sig själv till sömns så vi har kanske varit in lite oftare än "rekomenderat". Vi har gått in, låtit glada och sagt god natt på nytt och lagt ned honom i sängen igen, sen efter tre minuter nånting så går vi in igen och gör samma sak. Nu ikväll så har vi gått in två gånger, en gång för att han gnällde och stod upp men då la jag ned honom och sa god natt glatt. Sen gick jag in för jag hörde att han pratade litegrann, så jag sa god natt glatt och gick ut och nu sover han! Snabba resultat! Han är så himla duktig lillen!! Gud va jag skryter om min plutt, men det är inte så konstigt.... Eller hur? :)

Natt 7:

Han somnade 20.40 och sover fortfarande, han har inte vaknat en endaste gång!!!

Natt 6:

20.30 - somnade
03.00 - "vaknade" och somnade av lite hjälp av oss
8.32 - vaknade

HELT OKEJ!
Snart så kanske han skippar den där vakningen klockan tre!
När han vaknade så gosade han som aldrig förr! Han klängde sig fast och ville bara kramas! :)
Så helt klart en bra natt!

Nu är det dags att jaga, han kryper omkring och ska ställa sig mot ALLT!


Natt 5:

Inte kul natt, eller till en början men klockan två vaknade Frans och efter en halvtimmas sövningsförsök av Johan så skulle jag byta av... Det blev bara värre. Han tokgrät och jag tog upp honom. Han sög fast i all hus han kom åt och allt slutade med att vi tog honom till vår säng, ammade, försökte lugna ned och sen somna. Jag skulle flytta till hans vagga men samma visa igen. Han var som fastklistrad på mitt bröst. Tillslut somnade han hårdare och jag flyttade över honom och han sov från tre till halv åtta! Han steg upp med Johan, kom tillbaks kl 8.30 och vi sov till 10.50... Så det gick ju ändå bra. Han somnade för natten kl 19.15.

Så vi får se hur det går i natt, jag vet då iaf att jag inte kommer att vilja göra metoden om han ska gråta sig till sömns! Stackars lilla plutt! Han låg nyss naken och pinkade över hela golvet. Sen fick han bada :)


Han börjar bli lite rundare nu när han äter mestadels ersättning :)

Natt 4:

Nu börjar natt fyra, det sägs att det tar fyra dagar/nätter för en bebis att ändra vana. Så jag hoppas verkligen att den magiska gränsen är nådd! Att han ska sova hela natten i natt så jag och Johan kan få hela nätter full av sömn! :) Johan ska vara ledig imorgon så vi kan köra den fjärde natten utan att ta kål på oss :) Sen har vi pratat om föräldraledighet, det nya alternativet är: Jag tar första året, tar ut två dagar per vecka. Johan tar andra året och tar ut 5 dagar per vecka. Alltså, Frans får vara hemma i två år, ett med mamma och ett med pappa. För vi kommer att tjäna mest på det eftersom Johan har en himla bra SGI, och jag förhoppningsvis en heltidslön.

Jag har suttit och tittat på bilder på Frans, det finns typ inget kort på jag och Frans. Nästan bara på Johan och Frans... Så nu klippte jag bort Johan så han inte får vara med. Här är ett kort från i lördags. Min lilla glada plutt!



Natt 3:

Nu sitter jag här igen, Johan tog gårnatten.

Pappa tog första passet ikväll fram till 1, och jag ska ta till 4-5 och sen ska mamma ta :) Johan har kört hem sin mamma och hennes sambo ikväll så vi får klara oss utan honom. Som ni märker så kör vi inte precis som Anna Wahlgren säger att man ska göra, t.ex så ska det vara samma person som tar de två första nätterna... Men vi har mixat hej vilt.. Hoppas det funkar ändå. Sen så är det massa annat som inte stämmer helt heller.

Hur som helst så satt jag just och funderade över vilka jag skulle vilja se i "så mycket bättre"... Först och främst så skulle jag vilja skippa lillbabs, Berghagen och "Spattig" Sandelin. Sätt in Salem Al Fakir, Pontare och Marcus Krunegård så har vi ett väldigt intressant gäng. Tycker jag. Vad tycker ni? Vilka vill ni se i nästa program?

Hannas Startfält:
Salem
Pontare
Krunegård (Jocke Berg kanske? I Kent)
Thåström
Etype (eller Markoolio)
Daniel Adams Ray (Kanske Håkan Hellström ist?)
Robyn


Natt 1:

Det gick bra, pga sen bilresa hem till mamma och pappa (resan tar en timma med bil) så kom vi inte fram förrän 19.30 och Frans somnade alltså inte för natten förrän 22.00. Jag vagnade honom vid tre-fyra tillfällen, en gång från helt vaken, då han bajsade och jag var tvungen att ta bort det. Såklart.
Klockan 6.45 så höll mina boobies på sprängas så jag ammade honom då, han vaknade själv. Mamma och pappa steg upp till jobbet vid den tiden så det var kanske inte så konstigt att han vaknade då. Vi höll till i sovrummet.

Anledningen till att en av oss måste vaka är den att för att få barnet att sova hela natten så måste man se till att det sover exakt hela tiden. Annars, om barnet vaknar, så har dom fortfarande vanan inne. Så direkt man märker att det håller på att vakna så ska man dit och söva det igen, genom buffning på rumpan eller vagning. Egentligen ska man säga en ramsa medan man vagnar och sen ska man ta bort vagningen och bara säga ramsan så barnet förstår att det inte är någon fara, att den kan/ska somna om. Men den får vi se om den behövs...


sova hela natten, natt 1!

God kväll gott folk. Sitter hos mina föräldrar och vakar. Jag och Johan kom överrens om att vi skulle köra "sova hela natten", jag ville ta första vaket... Så Johan gick och la sig tidigt så han kan stiga upp då jag inte orkar mer. Jag känner redan nu att jag mer än gärna skulle vilja sova ist...! Men det är bara att bita ihop!

Jag sitter på nedervåningen i tvrummet och Frans ligger i hallen intill och sover i vagnen, lättare att få honom att somna om där hoppas vi! Det ska tydligen ta fyra dagar och sen så kommer han sova hela natten, hoppas det funkar :) Jag är inte övertygad, men hoppfull!

Himla synd att det är så dåligt på tv...!

drag

Heeej!
Här händer det mycket, han (Frans) drar sig upp mest hela tiden. Att det ska gå såhär fort visste jag inte... Kan inte lämna honom en sekund oövervakad. Han ålar iväg och drar sig upp överallt. Hela tiden. Han blir aldrig less! Idag så drog han sit upp mot stolen, han stod på knä och vips så stod han nääästan på benen. Så jag sprang dit och vakade, tur det för han tappade balansen och föll omkull.



Han hittar ställen mest överallt :)

RSS 2.0